Riskbedömning steg för steg
En riskbedömning identifierar faror på arbetsplatsen innan någon skadas. Enligt AFS 2023:1 §11 ska alla arbetsgivare genomföra och dokumentera riskbedömningar – oavsett företagets storlek. Här går vi igenom hur du gör det i praktiken.
Definition
Vad är riskbedömning?
Varför krävs riskbedömning?
Riskbedömning är kärnan i systematiskt arbetsmiljöarbete. Utan en strukturerad genomgång av riskerna arbetar du i blindo – åtgärder blir slumpmässiga och resurser läggs på fel saker.
AFS 2023:1 §11 är tydlig: riskbedömningen ska alltid vara skriftlig. Det räcker inte att "veta" vilka risker som finns. Dokumentationen visar att du tagit ditt ansvar och ger underlag för uppföljning.
Sanktionsavgift vid brister
Saknas dokumenterad riskbedömning kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktionsavgift på 40 000–400 000 kr beroende på företagets storlek. Se vår guide om arbetsmiljöinspektion.
Riskbedömningens fyra steg
Arbetsmiljöverket beskriver riskbedömning som en process i fyra steg. Varje steg kräver noggrannhet och dokumentation.
Identifiera risker
Gå igenom arbetsplatsen systematiskt. Vilka faror finns? Tänk brett: fysiska risker (fall, buller, tunga lyft), kemiska (farliga ämnen), och psykosociala (stress, kränkningar, hög arbetsbelastning).
Metoder för att identifiera risker:
- Skyddsrond – fysisk genomgång av lokalerna med checklista
- Medarbetarsamtal – de som utför arbetet vet var problemen finns
- Tillbudsrapporter – "nästan-olyckor" avslöjar risker
- Branschdata – vilka olyckor är vanliga i din bransch?
Bedöm sannolikhet och konsekvens
För varje identifierad risk: hur troligt är det att något händer, och hur allvarligt blir det? Kombinationen avgör risknivån och prioriteringsordningen.
Riskmatris (sannolikhet × konsekvens):
| Sannolikhet ↓ | Låg konsekvens | Medel | Hög konsekvens |
|---|---|---|---|
| Hög | Medel | Hög | Kritisk |
| Medel | Låg | Medel | Hög |
| Låg | Låg | Låg | Medel |
Kritiska risker kräver omedelbar åtgärd. Höga risker ska åtgärdas snarast. Medel planeras in. Låga dokumenteras och bevakas.
Välj och planera åtgärder
För varje risk som inte är acceptabel: vilken åtgärd eliminerar eller minskar den? Åtgärdshierarkin (från Arbetsmiljöverket) anger prioriteringsordningen:
- 1.Eliminera – ta bort risken helt (byt ut farlig maskin)
- 2.Substituera – ersätt med något säkrare (mindre farligt ämne)
- 3.Tekniska åtgärder – skydd, ventilation, avskärmning
- 4.Administrativa åtgärder – rutiner, utbildning, varningsskyltar
- 5.Personlig skyddsutrustning – sista utvägen, inte förstahandsvalet
Varje åtgärd ska ha en ansvarig person och en tidplan. Detta dokumenteras i handlingsplanen.
Dokumentera och följ upp
Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Det räcker inte med muntliga överenskommelser. Dokumentationen ska innehålla:
- Vilka risker som identifierats
- Bedömning av allvarlighetsgrad
- Beslutade åtgärder med ansvarig och tidplan
- Datum och deltagare vid bedömningen
Efter genomförda åtgärder: följ upp och kontrollera att de haft effekt. Uppdatera riskbedömningen vid förändringar.
Vanliga misstag vid riskbedömning
Många företag gör riskbedömning, men missar viktiga delar. Här är de vanligaste felen:
Glömmer psykosociala risker
Stress, hög arbetsbelastning och konflikter är arbetsmiljörisker enligt AFS 2023:2. De ska ingå i riskbedömningen.
Gör det en gång och glömmer bort det
Riskbedömning är inte en engångsaktivitet. Den ska uppdateras vid förändringar och följas upp årligen.
Saknar konkreta åtgärder
Att identifiera risker räcker inte. Varje risk ska ha en beslutad åtgärd med ansvarig och tidplan.
Gör det utan medarbetarna
De som utför arbetet dagligen vet var riskerna finns. Enligt AFS 2023:1 §7 ska arbetstagare ges möjlighet att medverka.
Behöver det ta så lång tid?
En korrekt riskbedömning kräver att du identifierar risker, bedömer allvarlighetsgrad, dokumenterar åtgärder och följer upp – för varje del av verksamheten. Det tar tid att göra rätt.
Med SAMdirekt får du en branschanpassad riskbedömning med relevanta risker förvalda för just din verksamhet. Du fokuserar på bedömningen – vi sköter strukturen och dokumentationen.
Skapa riskbedömningNär ska riskbedömning göras?
Förutom den regelbundna genomgången ska riskbedömning alltid göras vid:
- Nya arbetsuppgifter – innan de påbörjas
- Ny eller ändrad utrustning – maskiner, verktyg, kemikalier
- Omorganisation – nya roller, ändrad bemanning, nya chefer
- Flytt – nya lokaler eller arbetsplatser
- Efter olycka eller tillbud – för att förhindra upprepning
Skapa din riskbedömning
Få en komplett riskbedömning med branschanpassade risker, riskmatris och åtgärdsförslag. Dokumentationen följer AFS 2023:1.
Skapa riskbedömningVanliga frågor om riskbedömning
Måste riskbedömningen vara skriftlig?
Ja, enligt AFS 2023:1 §11 ska riskbedömningen alltid dokumenteras skriftligt, oavsett företagets storlek. Detta är ett absolut krav som gäller från 1 januari 2025.
Hur ofta ska riskbedömning genomföras?
Riskbedömning ska göras regelbundet och alltid vid förändringar som påverkar arbetsmiljön: nya arbetsuppgifter, ny utrustning, omorganisation eller flytt till nya lokaler. En årlig översyn är minimum.
Vem ska delta i riskbedömningen?
Arbetsgivaren ansvarar, men arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att delta. De som utför arbetet har ofta bäst kunskap om vilka risker som finns i praktiken.
Vad händer om vi missar en risk?
En riskbedömning behöver inte vara perfekt, men den ska vara systematisk och rimlig. Om en olycka inträffar på grund av en uppenbar risk som borde identifierats kan det få juridiska konsekvenser.
Räcker det att göra riskbedömning en gång?
Nej. Riskbedömning är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska ske fortlöpande. Förhållandena förändras och nya risker kan uppstå. Årlig uppföljning är ett minimikrav.
Relaterade guider
Dokumentmallar
Källa: AFS 2023:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets vägledning
Senast uppdaterad: januari 2026